babyskor hemklickat
Nej, jag har inte bestämt mig för att behålla barnet än vilket ni kanske fick för er just för att jag klickade hem ett par supersöta babyskor , kanske lite onödigt att göra när jag inte ens vet om jag ska ha kvar barnet eller inte men det gick inte att undgå för jag smälte när jag såg dom & baksidan av skon gjorde ju i princip hela skon, söta va ordet!!
Såhär tänkte jag, om jag gör Abort så lottar jag ut skorna här i bloggen till någon behövande mamma eller någon som kanske ska skaffa barn för det minsta jag kan göra för ER läsare är att lotta ut dom som en liten gåva som tack för erat stöd & visat intresse. Visst låter det bra? :)
Nu får ni ju inte sitta & hoppas på att jag ska göra abort just av den anledningen för det vore ju lite elakt av er men jag ska nog se till att ordna någon liten tävling lite längre fram kanske ändå ska ni nog se. KRAM!
besöket hos ungdomsmottagningen.
Nu är jag hemma igen från ungdomsmottagningen & jag ska nu berätta för er vad som hände där & hur det gick! Det började med att jag kom fram dit strax efter klockan tre då drop in tiden skulle börja & man skulle ta ett könummer. Det fanns cirka 17 lappar att ta & självklart var alla tagna innan jag hann fram. Det är alltid så otroligt mycket ungdommar på ungdomsmottagningen när der är drop in här, alla är som huliganer efter att få ett könummer, ja vad kan man säga?
Det knullas mycket i staden jag kommer ifrån! (ursäkta språket)
Hur som helst så gick jag till en barnmorska och talade om att jag hade ringt några dagar innan & att dom hade bett mig komma till drop in tiden, men att alla nummerlappar nu var slut. Först sa hon att "jag är ledsen men du får komma hit nästa gång vi har drop in så får vi hjälpa dig då" och då fick jag utan att tänka mig för mer eller mindre ett utbrott & förklarade hela min situatuion och då tänkte barnmorskan om och bad mig att sätta mig ner så skulle det snart komma någon och hjälpa mig. Skämdes lite efteråt när barnmorskan gick iväg, var ju inte meningen att fräsa till sådär mot henne, men vad tusan..jag vill ju inte leva i ovisshet!
Jag satt i väntrummet i cirka 20 minuter bitandes på mina naglar tills det kom en äldre man & bad mig komma med honom lite & prata. Alla andra som satt i väntrummet kollade jätteförbannat på mig eftersom jag "gick före" dom i kön, men jag ignorerade dom & följde med mannen - vad han nu för för något..
Han förklarade att barnmorskan hade berättat om min situation & att dom skulle göra ett undantag för att undersöka mig idag på drop in tid vilket dom inte gör i vanliga fall & jag svarade att det var snällt av dom.
Han bad mig komma med till ett rum som låg längst in i korridoren med en vänlig röst, men jag blev snabbt förvirrad & bad honom stanna upp & frågade "Vänta lite nu, är det DU som ska undersöka mig?" Ja-a, svarade han "jag är en av gynekologerna här & en barnmorska kommer att vara med i rummet så att allt känns bra" Jag blir först helt panikslagen & känner att jag måste säga något fort så jag svarar, "Nej jag tänker inte gå med på att du ska undersöka mig, jag vill bara att en tjej ska kolla mig" Gubben/mannen kollar förvånat på mig & säger att han inte förstår vad jag menar & fortsätter "vi håller nu på & gör ett undantag och undersöker dig idag trots att vi normalt inte brukar göra det på drop in tid & ändå har du mage att ställa kraven?" Jag känner genast hur röd jag blir i ansiktet, men inte för att jag skäms utan för att jag blir förbannad,riktigt förbannad & kan knappt tro mina öron.
Jag vågar knappt konfrontera honom & känner att tårarna börjar sätta sig i halsen på mig men jag lyckas ändå få ur mig att "då struntar jag i det här, jag vägrar att du ska kolla mig" och sen vände jag mig om och gick. Jag gick in på deras gäst toalett som dom har vid utgången & kände hur tårarna kom men jag torkade dom fort & gick ut igen. Utanför stod samma barnmorska som jag pratat med innan & bad mig följa med henne, om jag absolut inte ville så skulle jag ju inte behöva bli undersökt av en man sa hon. Hon talade om att det också fanns en kvinnlig gynekolog & frågade om det skulle kännas bättre & jag svarade "ja.." så vi gick iväg.
Till skillnad från den manliga gynekologen så var den kvinnliga mycket trevligare och kändes på något sätt mer "äkta" än mannen, jag låg där i gynstolen & kände mig jättestolt över att jag hade sagt ifrån den här gången, så stolt att jag liggandes på gynstolen kände att jag brast ut i ett flin. Undra vad barnmorskan & gynekologen måste ha trott, haha!
Allt gick till slut bra & nu vet jag svaret: jag är i Sjunde veckan!! ( 7v +3 d) Efter vecka 18 är det försent att göra abort & man får endast göra abort efter prövning av Socialstyrelsen så jag har gott om tid på mig att fundera på om jag ska behålla barnet eller inte, kändes så konstigt att få beskedet för dom sa liksom "Grattis, du är i sjunde veckan" alldeles som att jag skulle behålla barnet, men vem vet - det kanske är vad jag borde göra?
Kommer visserligen få mycket skit för detta men jag måste bara; Bojkotta Manliga Gynekologer! Varför valde ni att bli just gynekologer av alla yrken? jag menar come on det säger sig självt att ni vill titta in & känna på stackars tjejers kissemurror, snuskpellar!
bojkotta bojkotta bojkotta!!!
Ungdomsmottagningen idag!
Jag har ångest för att jag inte gick upp till skolan idag och ligger nu på mer än
20 % frånvaro, kul att dom kanske drar in ens studiebidrag.. Istället sitter jag här hemma och väntar på att klockan ska bli tre & jag ska springa iväg till ungdomsmottagningens drop in & tala om min situatuion samt kolla hur långt gången jag är. Kan man bara göra det genom en gynekolog undersökning? Hoppas det finns andra vis, tycker det är så fruktansvärt obehagligt att någon ska kolla och peta en där nere & specielt när det är en främling. Tänker dock begära en kvinnlig gynekolog den här gången för aldrig att jag tänker göra samma misstag att låta en 60 årig gubbe få ta på mig där nere & säga nedlåtande saker, usch det är så hemskt att jag nästan blir ledsen igen, tro mig - jag hade mardrömmar om det i cirka 2 veckor efteråt sist...
Tack för erat stöd & önska mig nu lycka till, uppdaterar efter besöket!
uppdate! 14:32 Nu är skorna & jackan på, nu går jag iväg med nervösa steg mot UGS!
Svar på tal.
Svar till den person som kommentarade anonymt... 
Jag fick ett inlägg av en anonym person där han eller hon talar om hur pantad (blåst) jag är för att jag lämnat kommentarer i några personers bloggar där jag förklarat min situatuion & frågat om personerna skulle vilja ge mig något råd,tips eller kanske varit med om någon liknande situatuion & kanske vill stötta mig?.Personen tycker att jag även är blåst för att jag vill "ta hjälp" av personer jag inte ens känner & att jag borde skämmas för det. Han/hon skriver även att jag är både omogen & för feg för att skaffa barn & dels är orsaken för att jag tror att ni som stöttar mig(främlingar) kan lösa mina problem.
Jag brukar oftast inte bry mig om sånna kommentarer men jag kände att jag va tvungen att få förklara mig för den här personen som uppenbart skapat sig sin egen bild av saken då den inte vet bättre, så här får du ditt svar "anonym"
Att jag har lämnat kommentarer i personers bloggar är först & främst just för att jag skapade den här bloggen för att få tips & råd av folk, det var liksom själva poängen! Exempelvis unga mammor som vet vad jag går igenom eller andra personer som velat stötta mig & kanske varit i min sits som kan hjälpa mig, jag har även skrivit till riktigt kloka människor vars bloggar jag följt väldigt länge & som jag velat "lätta mitt hjärta" för. Det har blandannat varit lindablom & stinalee som jag bett om tips & råd. Lite större bloggartjejer. Men det betyder heller inte att jag kommer göra precis som en "främling" säger åt mig att göra men det kan alltid vara jätteskönt att höra andras åsikter & tips när man är bara 17 år & inte är så jätteerfaren & specielt om det är någon man på något sätt ser upp till.
När jag var 15 år och blev gravid hade jag önskat att jag hade haft någon att prata med om min situatuion och någon som stöttade mig & nu när jag blivit gravid igen så tänker jag inte göra samma misstag att hålla det för mig själv eftersom det fick mig att må dåligt så där har du ditt svar. Men självklart kommer ju jag att göra det som jag själv tycker känns rätt och följa mitt hjärta och jag kommer att berätta för Pappan att jag är gravid det är ju egentligen en princip, måste bara samla mig först.
Men jag har dock svårt att förstå hur du kan säga att jag är pantad för att jag bett andra om hjälp och dom valfritt valt att trycka på kommentera knappen och rådat mig. Dom har valfritt gjort det & det har verkligen hjälpt mig, tack även för ditt råd även om du valde att kalla mig för pantad & feg. Kram på dig!
Jag fick ett inlägg av en anonym person där han eller hon talar om hur pantad (blåst) jag är för att jag lämnat kommentarer i några personers bloggar där jag förklarat min situatuion & frågat om personerna skulle vilja ge mig något råd,tips eller kanske varit med om någon liknande situatuion & kanske vill stötta mig?.Personen tycker att jag även är blåst för att jag vill "ta hjälp" av personer jag inte ens känner & att jag borde skämmas för det. Han/hon skriver även att jag är både omogen & för feg för att skaffa barn & dels är orsaken för att jag tror att ni som stöttar mig(främlingar) kan lösa mina problem.
Jag brukar oftast inte bry mig om sånna kommentarer men jag kände att jag va tvungen att få förklara mig för den här personen som uppenbart skapat sig sin egen bild av saken då den inte vet bättre, så här får du ditt svar "anonym"
Att jag har lämnat kommentarer i personers bloggar är först & främst just för att jag skapade den här bloggen för att få tips & råd av folk, det var liksom själva poängen! Exempelvis unga mammor som vet vad jag går igenom eller andra personer som velat stötta mig & kanske varit i min sits som kan hjälpa mig, jag har även skrivit till riktigt kloka människor vars bloggar jag följt väldigt länge & som jag velat "lätta mitt hjärta" för. Det har blandannat varit lindablom & stinalee som jag bett om tips & råd. Lite större bloggartjejer. Men det betyder heller inte att jag kommer göra precis som en "främling" säger åt mig att göra men det kan alltid vara jätteskönt att höra andras åsikter & tips när man är bara 17 år & inte är så jätteerfaren & specielt om det är någon man på något sätt ser upp till.
När jag var 15 år och blev gravid hade jag önskat att jag hade haft någon att prata med om min situatuion och någon som stöttade mig & nu när jag blivit gravid igen så tänker jag inte göra samma misstag att hålla det för mig själv eftersom det fick mig att må dåligt så där har du ditt svar. Men självklart kommer ju jag att göra det som jag själv tycker känns rätt och följa mitt hjärta och jag kommer att berätta för Pappan att jag är gravid det är ju egentligen en princip, måste bara samla mig först.
Men jag har dock svårt att förstå hur du kan säga att jag är pantad för att jag bett andra om hjälp och dom valfritt valt att trycka på kommentera knappen och rådat mig. Dom har valfritt gjort det & det har verkligen hjälpt mig, tack även för ditt råd även om du valde att kalla mig för pantad & feg. Kram på dig!
Kommer inte våga att..
Hej igen, jag sitter i skolan och jag kommer nog inte våga att skriva så mycket när jag är här eftersom ingen av mina klasskompisar vet om den här bloggen eller att jag är gravid, dom skulle nog se ner på mig om dom fick reda på att det är jag som håller den här bloggen & det är just därför som jag valt att hålla den hemlig, iallafall ett tag får se om jag sen kanske ångrar mig och vågar visa vem jag är.
Min närmaste tjejkompis i klassen sitter och tittar på min skärm titt som tätt och det känns som att hon börjar ana något så jag ska ligga lågt med bloggandet i skolan, men när jag är hemma så kommer jag att köra på som vanligt & det är verkligen kul att ni gillar min blogg, der gör mig jätteglad! För tro det eller ej så är det mestadels erat stöd som gör att jag orkar stå på benen, känns så kul att kolla statistiken & främst kommentarerna varje dag .- Att skaffa mig en blogg där jag kan skriva om mina problem och känslor var ett riktigt bra val av mig, för det har hjälpt mig!
Hade just muntligt prov i spanska & jag fick MVG, åh vad glad jag blir!
Min närmaste tjejkompis i klassen sitter och tittar på min skärm titt som tätt och det känns som att hon börjar ana något så jag ska ligga lågt med bloggandet i skolan, men när jag är hemma så kommer jag att köra på som vanligt & det är verkligen kul att ni gillar min blogg, der gör mig jätteglad! För tro det eller ej så är det mestadels erat stöd som gör att jag orkar stå på benen, känns så kul att kolla statistiken & främst kommentarerna varje dag .- Att skaffa mig en blogg där jag kan skriva om mina problem och känslor var ett riktigt bra val av mig, för det har hjälpt mig!
Hade just muntligt prov i spanska & jag fick MVG, åh vad glad jag blir!
Ska till ungdomsmottagningen imorgon
Godmorgon !
Idag vaknade jag tidigt & hade konstigt nog inte svårt att gå upp alls trots att jag bara sov i 4 timmar inatt. Imorse ringde jag även till ungdommsmottagningen & förklarade min situatuion & dom sa precis som er, åt mig att komma in dit så fort som möjligt. Dom ville att jag skulle komma helst idag men jag ska jobba direkt efter skolan så jag har inte tid för det, men imorgon ska jag dit & kolla hur långt gången jag är, önska mig lycka till & håll tummarna för mig att det inte är försent att göra abort (om jag vil göra det vill säga) !
Har förövrigt pratat lite med mitt ex/ Pappan till barnet som förövrigt verkar tro att allt är frid & fröjd mellan oss, men jag vill inte berätta för honom att jag vet om vad han håller på med, för han kommer antagligen att bli skit förbannad över att jag snokat i hans mobil & det sista jag vill just nu är att tjafsa & bråka med någon, har så mycket annat att fokusera på.
Håll nu tummarna för mig och för att allt går bra hos ungdomsmottagningen.
KRAMAR!
Idag vaknade jag tidigt & hade konstigt nog inte svårt att gå upp alls trots att jag bara sov i 4 timmar inatt. Imorse ringde jag även till ungdommsmottagningen & förklarade min situatuion & dom sa precis som er, åt mig att komma in dit så fort som möjligt. Dom ville att jag skulle komma helst idag men jag ska jobba direkt efter skolan så jag har inte tid för det, men imorgon ska jag dit & kolla hur långt gången jag är, önska mig lycka till & håll tummarna för mig att det inte är försent att göra abort (om jag vil göra det vill säga) !
Har förövrigt pratat lite med mitt ex/ Pappan till barnet som förövrigt verkar tro att allt är frid & fröjd mellan oss, men jag vill inte berätta för honom att jag vet om vad han håller på med, för han kommer antagligen att bli skit förbannad över att jag snokat i hans mobil & det sista jag vill just nu är att tjafsa & bråka med någon, har så mycket annat att fokusera på.
Håll nu tummarna för mig och för att allt går bra hos ungdomsmottagningen.
KRAMAR!
Jag hade faktiskt skydd..
Först och främst vill jag börja med & säga att det betyder så otroligt mycket för mig att ni läser & kommenterar, jag blir så glad varenda gång det droppar in en kommentar (om vi bortser från dom elaka) och jag hoppas att ni fortsätter att läsa & tycka till som ni gör.
Sen vill jag berätta för er som verkar tro att jag inte skyddade mig att jag visste gjorde det. Jag har ätit Neovletta i cirka 2 år & det fungerade jättebra om vi bortser från att jag fick jättekonstiga humörsvängar. Jag skulle ha haft min mens för lite mer än 2 veckor sedan men den kom aldrig, jag tyckte det var jättekonstigt för jag hade ju inte hoppat över dom vita tabletterna (där mensen ska komma) och tog därför ett graviditetstest som visade att jag var gravid. Hur jag kan ha blivit gravid trots att jag använt preventivmedel vet jag inte, kanske kan det bero på att jag ätit dom lite olika tider på dygnet ibland eller så skyddar inte ppiller 100 % helt enkelt.
Jag ska gå & kolla upp hur långt in i graviditeten jag är snarast, känner bara att jag inte får tid för det då jag har skolan som rent utsagt tar kol på mig, har en massor av uppgifter & prov att träna och öva till som måste göras innan skolavslutningen som är om cirka 3 veckor & sen extrajobbar jag också. Men jag ska ta mig dit!
Ja, jag snodde ett graviditetstest..
kan ni inte bara släppa det nu? Herregud vad vissa människor tar tillfället i akt & bara sprutar ur sig elaka kommentarer så fort man gör någon lite tabbe, då sitter ni där redo att hugga och hacka, ni älskar det va, att trycka ner dom som redan ligger? :O Men precis som en trevlig tjej vid namn Jessica skrev att jag inte skulle ta åt mig av dom elaka kommentarerna så försöker jag att inte göra det & jag klarar av det ganska bra.
Jag tänkte visa er hur graviditetstest ser ut när det är positivt och visar att man är gravid för er som är intresserade, här har ni en bild på hur det ska se ut om du är gravid.
Förpackningen kan se ut såhär.
Visar testet två streck är du gravid.
Visar testet ett streck är du inte gravid.
Jag tänkte visa er hur graviditetstest ser ut när det är positivt och visar att man är gravid för er som är intresserade, här har ni en bild på hur det ska se ut om du är gravid.
Förpackningen kan se ut såhär.
Visar testet två streck är du gravid.
Visar testet ett streck är du inte gravid.
Idag träffade jag mitt ex - Pappan till barnet.
Jag håller på att exploderar, dör & går under just nu, ni ska bara veta vad som just hänt.. Vet inte vart jag ska börja men jag ska försöka att samla mig och ta det från början så att det inte bara blir pannkaka av detta inlägg.
Ni som läste mina tidigare inlägg vet att jag skulle träffa mitt ex (Pappan till barnet) idag. Jag gick över till honom för en stund sen och vi satt & kollade på tv ihop, vi hade inte sex idag men vi pratade som vanligt. Han va verkligen jättesnäll och gullig mot mig och tog min hand och sa vackra saker och det kändes så bra. Jag blev så lycklig i det ögonblicket,så otroligt lycklig och jag tänkte; tänk om han har ångrat sig och vill vara mer än min vän, det måste han ju eftersom han beter sig gulligare än någonsin. Han hade gått upp tidigt imorse för att jobba så han var trött, så trött att han somnade i min famn. Jag gick efter en stund kramandes på toa och när jag kom tillbaka satt jag bara där i sängkanten och kolla på honom och kände att han va det vackraste jag någonsin sett, både på insidan & utsidan. Att se honom ta sina djupa andetag, se honom snarka, allt var så fint. Jag gick iväg och hämtade ett täcke och la det på honom så att han inte skulle frysa, sen satte jag mig bredvid honom där han låg och började stryka honom över pannan. Då kommer det.
Jag får syn på hans mobiltelefon och känner att handen på mig börjar darra..Tanken slår mig att jag vill kolla igenom hans mobil lite snabbt & se om jag hittar något skumt som han inte berättat om, men jag blir genast osäker. Känslan fanns i mig att jag kanske skulle hitta något i hans mobil som skulle få mig ledsen, men samtidigt har han ju berättat om dom tjejer han pratar med - så i hans mobiltelefon fanns väl inget som han kan dölja?
Så jag börjar kolla igenom hans telefon - hur fel ni än läsare kommer tycka att det är så gjorde jag det, först kollade jag samtalslistan där jag inte hittade något specielt och sen började jag kolla igenom hans sms inkorg. Där hittar jag en massa sms från hans killkompisar som jag hoppade över, sen var de sms från mig, några av hans tjejkompisar och inget farligt.. Jag bläddrar och bläddrar tills jag börjar få kramp i handen & just när jag är påväg att lägga av så ser jag det. Namnet, (vi kan kalla henne Victoria) som är namnet på en tjej som varit hans KK till & från då han varit singel. Jag minns att när vi blev tillsammans så hade jag otroligt svårt för att han hade haft en KK precis innan han träffade mig & att hon var så mycket äldre, men han lovade mig att han ändå inte skulle träffa henne längre och jag bad honom ta bort hennes nummer från mobilen, så han gjorde det.
Men nu fanns nummret där på hans mobiltelefon igen, Victoria.. tjejen som han brukar träffa för att få sex som är ungefär 4 år äldre än han. Och inte nog med att han fixat tillbaka hennes nummer, dom hade börjat prata igen och troligtvis börjat ha sex igen med tanke på vad som stod i sms:en. Där satt jag, tjejen som just trott att saker och ting skulle bli som förr och att vi skulle bli lyckliga ihop,såg jag mina drömmar försvinna. Mitt hjärta krossades i tusen bitar... Även om vi inte längre är ihop så är det ju mig han träffar, det är mig han har sex med och det är mig han har den där "magiska" kemin med som man bara har med någon man är förälskad i. Varför i förbannade ******** går han då & har sex med en annan på annat håll och samtidigt håller på med mig som han gär? Hur kan han göra såhär mot mig? Jag går och bär på HANS barn och han ger mig falska förhoppningar samtidigt som han sätter på någon annan. (ursäkta språket)
Jag kunde inte förstå eller begripa, men jag kände dock hur min hand förflyttades hastigt från hans panna och jag blev yr, det kändes inte längre som att det var min lilla älskling som låg och sov där utan det kändes som jag just upptäck att min hand låg på ett hemskt spökes själ och jag förflyttade mig fort från sängen. Pulsen gick i 260 och jag tog mina saker och gick hem. Jag ringde min närmaste vän och grät som en tok. Allt är så fruktansvärt jobbigt just nu, men jag antar att jag måste vara stark & fortsätta, vet dock inte vad jag ska ta mig till...
Skulle verkligen uppskatta om ni gav mig något tips på hur jag ska göra, han vet inte om att jag vet det och jag vet heller inte om han borde få veta om att jag snokat i hans telefon.. ni som läser och kommenterar ni är guld och jag menar det! Bloggen & era kommentarer har hjälpt mig något otroligt och jag tackar varenda en av er för det.. Nu måste jag försöka sova men tror inte det kommer att gå nå vidare då det enda jag tänker på är det jag just fick veta.. Det enda jag kan få ur mig är VARFÖR?
Ni som läste mina tidigare inlägg vet att jag skulle träffa mitt ex (Pappan till barnet) idag. Jag gick över till honom för en stund sen och vi satt & kollade på tv ihop, vi hade inte sex idag men vi pratade som vanligt. Han va verkligen jättesnäll och gullig mot mig och tog min hand och sa vackra saker och det kändes så bra. Jag blev så lycklig i det ögonblicket,så otroligt lycklig och jag tänkte; tänk om han har ångrat sig och vill vara mer än min vän, det måste han ju eftersom han beter sig gulligare än någonsin. Han hade gått upp tidigt imorse för att jobba så han var trött, så trött att han somnade i min famn. Jag gick efter en stund kramandes på toa och när jag kom tillbaka satt jag bara där i sängkanten och kolla på honom och kände att han va det vackraste jag någonsin sett, både på insidan & utsidan. Att se honom ta sina djupa andetag, se honom snarka, allt var så fint. Jag gick iväg och hämtade ett täcke och la det på honom så att han inte skulle frysa, sen satte jag mig bredvid honom där han låg och började stryka honom över pannan. Då kommer det.
Jag får syn på hans mobiltelefon och känner att handen på mig börjar darra..Tanken slår mig att jag vill kolla igenom hans mobil lite snabbt & se om jag hittar något skumt som han inte berättat om, men jag blir genast osäker. Känslan fanns i mig att jag kanske skulle hitta något i hans mobil som skulle få mig ledsen, men samtidigt har han ju berättat om dom tjejer han pratar med - så i hans mobiltelefon fanns väl inget som han kan dölja?
Så jag börjar kolla igenom hans telefon - hur fel ni än läsare kommer tycka att det är så gjorde jag det, först kollade jag samtalslistan där jag inte hittade något specielt och sen började jag kolla igenom hans sms inkorg. Där hittar jag en massa sms från hans killkompisar som jag hoppade över, sen var de sms från mig, några av hans tjejkompisar och inget farligt.. Jag bläddrar och bläddrar tills jag börjar få kramp i handen & just när jag är påväg att lägga av så ser jag det. Namnet, (vi kan kalla henne Victoria) som är namnet på en tjej som varit hans KK till & från då han varit singel. Jag minns att när vi blev tillsammans så hade jag otroligt svårt för att han hade haft en KK precis innan han träffade mig & att hon var så mycket äldre, men han lovade mig att han ändå inte skulle träffa henne längre och jag bad honom ta bort hennes nummer från mobilen, så han gjorde det.
Men nu fanns nummret där på hans mobiltelefon igen, Victoria.. tjejen som han brukar träffa för att få sex som är ungefär 4 år äldre än han. Och inte nog med att han fixat tillbaka hennes nummer, dom hade börjat prata igen och troligtvis börjat ha sex igen med tanke på vad som stod i sms:en. Där satt jag, tjejen som just trott att saker och ting skulle bli som förr och att vi skulle bli lyckliga ihop,såg jag mina drömmar försvinna. Mitt hjärta krossades i tusen bitar... Även om vi inte längre är ihop så är det ju mig han träffar, det är mig han har sex med och det är mig han har den där "magiska" kemin med som man bara har med någon man är förälskad i. Varför i förbannade ******** går han då & har sex med en annan på annat håll och samtidigt håller på med mig som han gär? Hur kan han göra såhär mot mig? Jag går och bär på HANS barn och han ger mig falska förhoppningar samtidigt som han sätter på någon annan. (ursäkta språket)
Jag kunde inte förstå eller begripa, men jag kände dock hur min hand förflyttades hastigt från hans panna och jag blev yr, det kändes inte längre som att det var min lilla älskling som låg och sov där utan det kändes som jag just upptäck att min hand låg på ett hemskt spökes själ och jag förflyttade mig fort från sängen. Pulsen gick i 260 och jag tog mina saker och gick hem. Jag ringde min närmaste vän och grät som en tok. Allt är så fruktansvärt jobbigt just nu, men jag antar att jag måste vara stark & fortsätta, vet dock inte vad jag ska ta mig till...
Skulle verkligen uppskatta om ni gav mig något tips på hur jag ska göra, han vet inte om att jag vet det och jag vet heller inte om han borde få veta om att jag snokat i hans telefon.. ni som läser och kommenterar ni är guld och jag menar det! Bloggen & era kommentarer har hjälpt mig något otroligt och jag tackar varenda en av er för det.. Nu måste jag försöka sova men tror inte det kommer att gå nå vidare då det enda jag tänker på är det jag just fick veta.. Det enda jag kan få ur mig är VARFÖR?
Idag; 17 år gammal & gravid - igen.
Hur min livssituatuion ser ut idag är lite mer annorlunda från när jag var 15 år och var gravid. När jag blickar tillbaka på den tiden så känner jag ibland ångest för att jag i princip dödade ett barn och inte lät det komma till världen, ett barn som hade varit mitt barn, jag har dödat mitt barn. Ibland skrämmer den tanken mig och jag försöker förtränga den så gott det går men samtidigt tänker jag att om jag hade fött barnet, hur skulle det bli med mina studier? Jag ville ju gå ut gymnasiet och ta studenten med ett fint slutbetyg. Jag hade knappt någon inkomst då, förutom att jag jobbade extra och fix några extra tusenlappar, men jobba skulle ja ju inte kunna göra eftersom jag då skulle varit tvungen att vara hemma med barnet. Ingen av mina föräldrar skulle tycka om det och inte min pojkväns föräldrar heller. Han ville absolut inte ha barn som 15 åring utan han ville vänta tills längre fram. Och till sist, min fritid skulle bli förstörd och jag skulle inte få "leva livet."
Idag är jag nybliven singel, hade ett förhållande i cirka 6 månader som för cirka tre månader sedan tog slut. Dock träffar jag mitt ex fortfarande men han vill inte mer än att vara min vän - säger han. Men ändå så har vi sex då och då när vi är med varann och vi gullar & trivs i varanndras sällskap. Är det någon som kan förstå det?
Varför det tog slut mellan mig och honom var för att vi båda var för kontrollerande, och även för att han sa att han inte klarar av ett förhållande just nu, då han har annat att fokusera på som var Att gå ut skola,jobbet, skoluppgifter, problem hemma, & vänner. Allt det gjorde att han inte hade tid att hinna med & vara en bra pojkvän mot mig sa han och därför gjorde vi/ han slut.
Det säger sig självt att det är han som är Pappan till barnet som jag går och bär på just nu men om han inte ens vill vara ihop med mig, hur ska jag då kunna säga att vi väntar barn ihop? Jag skulle kunna tänkt mig att behålla barnet om jag inte var själv, om vi var ihop vill säga. Men nu vill jag inte att han kommer tillbaka till mig för barnets skull utan jag vill att han ska komma tillbaka till mig för att han vill vara med mig & inget annat. Att ett barn finns med i bilden ska inte påverka hans vilja att vara med mig.
Men en sak jag länge funderat på är att han säger en sak men gör en annan. Han säger att han bara vill vara min vän, men ändå så beter vi oss nästan som at vi är tillsammans när vi umgås. Vi gullar oss med varann & beter oss som när vi va tillsammans och ibland har vi sex. Det ända som skiljer sig från när vi var ihop är att han nu festar oftare och pratar med mer tjej(kompisar ?) än när vi var tillsammans och kanske är det de som gör att han vill ha det som det är, att vi har sex och ses som vanligt men att vi inte är ihop. Jag vet faktiskt inte, jag är förvirrad, känns redan som att jag har något svårt att ta itu med och så är det en massa annat jobbigt som jag måste gå omkring och tänka på. Ska träffa honom idag och umgås men om jag ska berätta något om graviditeten vet jag inte än. Vad tycker ni?
Uppdatering! Det var någon som ville veta hur gammal barnets Pappa är, han är 20 år & jag är 17 år. Dvs han är född 89 och jag 91.
Idag är jag nybliven singel, hade ett förhållande i cirka 6 månader som för cirka tre månader sedan tog slut. Dock träffar jag mitt ex fortfarande men han vill inte mer än att vara min vän - säger han. Men ändå så har vi sex då och då när vi är med varann och vi gullar & trivs i varanndras sällskap. Är det någon som kan förstå det?
Varför det tog slut mellan mig och honom var för att vi båda var för kontrollerande, och även för att han sa att han inte klarar av ett förhållande just nu, då han har annat att fokusera på som var Att gå ut skola,jobbet, skoluppgifter, problem hemma, & vänner. Allt det gjorde att han inte hade tid att hinna med & vara en bra pojkvän mot mig sa han och därför gjorde vi/ han slut.
Det säger sig självt att det är han som är Pappan till barnet som jag går och bär på just nu men om han inte ens vill vara ihop med mig, hur ska jag då kunna säga att vi väntar barn ihop? Jag skulle kunna tänkt mig att behålla barnet om jag inte var själv, om vi var ihop vill säga. Men nu vill jag inte att han kommer tillbaka till mig för barnets skull utan jag vill att han ska komma tillbaka till mig för att han vill vara med mig & inget annat. Att ett barn finns med i bilden ska inte påverka hans vilja att vara med mig.
Men en sak jag länge funderat på är att han säger en sak men gör en annan. Han säger att han bara vill vara min vän, men ändå så beter vi oss nästan som at vi är tillsammans när vi umgås. Vi gullar oss med varann & beter oss som när vi va tillsammans och ibland har vi sex. Det ända som skiljer sig från när vi var ihop är att han nu festar oftare och pratar med mer tjej(kompisar ?) än när vi var tillsammans och kanske är det de som gör att han vill ha det som det är, att vi har sex och ses som vanligt men att vi inte är ihop. Jag vet faktiskt inte, jag är förvirrad, känns redan som att jag har något svårt att ta itu med och så är det en massa annat jobbigt som jag måste gå omkring och tänka på. Ska träffa honom idag och umgås men om jag ska berätta något om graviditeten vet jag inte än. Vad tycker ni?
Uppdatering! Det var någon som ville veta hur gammal barnets Pappa är, han är 20 år & jag är 17 år. Dvs han är född 89 och jag 91.
Har blivit besatt av vindruvor.
Först & främst vill jag bara säga tack till alla er som lägger ner tid på att ge mig råd och stöttar mig med kommentarer, tack så himla mycket det värmde i hjärtat när den första kommentaren droppade in och likaså dom andra! Sen vill jag säga att jag har blivit så otroligt beroende av vindruvor dom senaste dagarna. Har just stoppat i mig massor av vindruvor som jag gjort i kanske en veckas period nu, det är ju så himla gott och mycket bättre än godis!!! Ja Undrar om det har något att göra med graviditeten, har ju hört att vissa brukar bli beroende av att äta vissa saker under graviditet, tillexempel chokladkakor eller liknande, men å andra sidan tror jag inte att det kan bero på det eftersom jag inte är så långt in i graviditeten? 
någon som vet? :)
någon som vet? :)