Mitt första inlägg...
Kommer att uppdatera och skriva lite mer specificerat om min situatuion snart, men en del av er förstår nog vad det är som jag går igenom om ni tänker efter. Ja, jag är en 17 årig tjej som går 2a året på gymnasiet och har just fått reda på att jag är gravid, and gues what? It's not the first time, jag vill inte göra samma misstag igen..
Kramar, en förvirrad flicka.
oj vad jobbigt, jag är inte så duktig på sånthär men jag tror att du måste prata med din partner (pappan) om han finns vill säga. Går du igenom det helt själv eller finns pappan där? kram!
Hejsan!
Jag tycker ju att om man får red på att man är med barn så om man känner att det verkligen är fel tidpunkt så ska man inte ha barn, när man får reda på att man är gravis så ska man känna sig lycklig "oh jag är med barn!! " och känner man inte så så kanske man inte ska ha, du är fortfarande vädigt ung, du kan skaffa barn sen och leva libet nu. Det är jobbigt att ha barn och ingen annan i sin umgänges krets har, då är man verkligen ensam.... det är svårt sånt här. . .
Hej sötis.
Jag har frågestund hos mig, fråga på vetja :)
kramar :)
det kommer säkert att orna sig:)
När det väl är över så kommer du säkert känna att du har gjort rätt val.
Du kommer aldrig att vara ensam och du har alltid någon hos dig även om det kan vara jobbigt ibland så har du alltid en dotter/son hos dig.
Du kan alltid ta och prata med någon som du känner rom det.
Det kommer säkert att känas bättre då och det finns säkert alltid folk som kan stötta dig.
Kram:)
Det är ingen som kan göra valet åt dig. Bara du vet bäst själv om du vill behålla eller göra en abort. Jag vet ju ingenting om din situation men vad du än beslutar dig för kommer det ordna sig. Jag blev gravid som 17 åring och är idag 23 år. Jag är ett exempel på hur bra det kan gå. Min älskade son (som jag inte ångrar för fem öre) är snart 6 år, jag är snart klar med universitetsstudier... Det går om man vill...
Det är ingen annnan än du själv som kan välja om du ska göra abort eller inte. Låt ingen tvinga dig till något du inte vill, det är bara DU som avgör för det är din kropp.
Jag vet inte mycket om din situation är barnets pappa med i bilden? Vad är hans syn på saken? Är han lika gammal som dig, eller hur gammal är han? Kommer dina föräldrar ställa upp för dig?
Själv har allt fungerat bra för oss. Jag är ung och ensamstående mamma till min dotter Alva, 19 månader. Lycka till, jag finns för dig!
Ps. Om du vill kan du adda min msn och prata mer där; Fiina[email protected]
Hej på dig.. Hoppas att du vet vad du gör? Jag var 15 när jag blev gravid och behöll min son som blir 3 år i december.. De har gått jätte bra tack vare ett stort stöd av min mamma och att jag har tagit dagen som den kommer.. Hoppas du får de bra:D
Mvh Zanna
jätte bra att du har skaffat dig en blogg ! Du verkar just ha fått veta att du är gravid ? Jag vet ju inte hur din situation just nu ser ut direkt.
Jag vet inte om du har pojkvän / fast förhållande osv? du går gymnasiet och har redna gått igenom en abort vad jag förstår?
Jag har aldrig varit i din situation så jag kan inte säga vad jag hade gjort om jag hamnade i den situationen men jag säger till dig som min mamma varje dag säger till mig nästan:
- För det första tänk på vem du skaffar barn med, så som han beter sig idag, kommer han förmodligen bete sig i framtiden också.
- Är du ensam så är det ett jävla jobb. Ett barn kostar över en miljon kronor under de 18 år man har det. Man har ansvar över en annan människas liv i 18 år.
Du måste fundera om du är redo att ta det här steget och föda det här barnet till världen. Du måste tänka på att du inte kommer kunna åka var du vill när som helst.
Jag är 20 år snart, och jag har massa drömmar jag vill göra, med dom kan jag itne skaffa barn än, min kille är 30 och han vill snart ha barn men jag vägrar. jag ör så ung än.
Sen har jag en bekant som inte alls tänkte skaffa barn men hon blev gravid och valde att behålla det och hon säger nu att hon aldrig har gjort ett bättre val, hon ångrar sig inte en sekund. Man älskar sitt barn så otroligt mycket att ingenting annat betyder något.
Men som sagt du måste själv besluta, men det kan vara skönt att få lite tips och råd.
Hur kom du föressten på att du skulle testa dig igen, fick du några symtom och så? äter du p piller?
Jag har ju slutat med mina p piller så det gäller ju att vara försiktig, för samtidigt som jag inte vill ha barn nu, och vill göra allt jag drömmer om, så vet ´jag inte om jag klarat av att gå igenom en abort . det är ett svårt beslut kan jag tänka mig.
hoppas du finner något svar jag känner med dig. kram
hej tjejen.. Det är ingen som kan göra det här valet åt dig men det är nog många som ar olika åsikter. Min synpunkt är att när man är 17 år och väljer att behålla barnet så är du fortfarande inte klar med skolan och du har inte vart ute och "roat" dig med resor och annat som man vill hinna göra innan familjelivet. Du ska klara av att ta hand om barnet alldeles själv, skaffa jobb (utan utbildning), skaffa lägenhet och alltid ha pengar till mat och allt som kommer till(blöjor,kläder,rumppuder,barnmöbler,barnvagn,
barnstol,haklapp,nappar,välling,skor m,m). Det är hemskt mycket. Och framför allt så är det nog det hårdaste heltidsjobbet som finns och det ska du klara av alldeles själv.Det finns även risk för att bli utstött eller lämnad av Vänner och andra. Hela din frihet försvinner. Och har du nån gång stannat upp och tänkt på om du verkligen är redo för det här? Du lägger ett helt liv i dina händer.
Det kommer ju hundratals chanser i framtiden att skaffa barn. Jag själv är 19 år och jag har börjat se mina kompisar och bekanta som är lika gamla som jag och en del några år yngre- ingen av dom tar hand om sina barn klokt. Inte alls! deras nyfödda bebis hade mått bättre om en hund tagit hand om dem!
Visa att du är klok och klara av det här.
Det kommer att gå bra vilket val du än väljer. Lycka till
Hej tjejen.
Gud vad jag tycker synd om dig vill jag först och främst säga. Har inte läst igenom alla inlägg, men skumläst lite grann... Har själv gjort 2 aborter, en medicinsk (som du pratade om) när jag var 17 år... och en kirurgisk förra året, när jag var 18 år. Vilka val man står emellan, hur man tänker... och allt sånt. Jag valde ta bort båda, fastän jag egentligen ville ha båda. Men jag fick lov att tänka ett snäpp till... vad ville jag med mitt liv? Joo.. jag vill ha ett härligt fast förhållande, ett hus på landet, en egen häst... ett fast jobb och en stabil ekonomi. Jag och min pojkvän pratade, och min tid kommer.. Kanske inte nu, och inte imorgon. Men den tiden kommer när jag verkligen kan det.
Har du beslutat dig hur du ska göra? Kram Linn
gör abort. herregud. du gör en blogg för att ta reda på (genom läsare) om du ska behålla det eller inte. bara det säger att du inte är mogen.
Hej. Jag hoppas att du mår bättre än när du skrev det här iinlägget.
du verkar ju hittils bara känna att barnet är en last för ditt liv. det är synd att du blivit gravid så ung, innan du ens är myndig.
valet är självklart upp till dig, men om du bestämmer dig för att behålla fostret, ha då redo i tankarna att du måste ha en ekonomi som fungerar, folk runtomkring dig du kan lita på hjälper dig, och helst en fungerande relation.
hur känner pappan inför detta?
det är en jobbig situation du befinner dig i, och jag måste tyvärr säga som de andra, DU måste göra valet. Ingen annan kan välja åt dig (även om det vore det skönaste)... När jag blev gravid kände jag först att det var fel tidpunkt osv, men att faktiskt genomgå en abort skulle jag aldrig ha klarat av. Jag har en kompis som gjorde abort när hon var 15, detta för att killen inte ville att hon skulle behålla barnet. Hon pratar fortfarande om "sitt barn" och hon sörjer barnet fortfarande, ett tydligt tecken på att hon kanske borde behållt det... Så det viktigaste för dig att tänka på är att inte låta någon annan påverka ditt val, det är vad du känner inför situationen som betyder nåt. Jag tror att det kommer bli bra oavsett hur du väljer att göra! kram
Hej lilla gumman.. Ser att du redan har fått en massa kommentarer men det skadar väl inte med en till? Känner inte dej men känner med dej. ja som du ser på mitt namn.. 20 år och 2 barn. älsta blir 4 om 3 veckor och yngsta blir 3 i höst. Alltså blev jag gravid första gången när jag var 15, blev också sådär när du fick reda på det av barnmorskan. "jahaa men vad bra att det blev positivt. precis som jag visste". "Nej du är gravid".. Bestämde ändå att behålla utan fadern vid min sida. Sen efter om och men efter en tid blev vi tillsammans igen. sen blev jag gravid 6 månader efter jag fick första. Bestämde att behålla det med med fadern till båda vid min sida . vi är fortfarande tillsammans och så. men vad vi har gått igenom.. Fattar vad du går igenom! Och förstår att du behöver någon som förstår dej! du får jätte gärna maila mej, har lösenordsskydad blogg.
Kramar från en ung mamma som du kan få prata med!
jag har min dotter samma år men hon måsta fixa abort dar för hon är ung du måste okså.hoppas det kommer att blir bra för dig och för henne
