17 år & Gravid

Studenten närmar sig för vissa och när jag tänker på studenten så tänker jag på mitt ex, alltså Pappan till barnet som tar studenten nu på fredag, får ont i magen när jag tänker på honom, inte den där känslan i magen när det pirrar & man känner sig kär utan den här känslan är ungefär som då jag ska ställa mig och redovisa för hela klassen i skolan (vilket jag avskyr) det är ingen behaglig känsla längre. Vad kan det bero på? Vi har inte träffats på ungefär två veckor nu och inte heller pratats vid, undantag när han ringde upp mig för några dagar sedan och skällde ut mig för att han trodde att jag hade gått och blivit vän med hans ex men så var inte fallet.

Hur som helst, jag har varit helt inställd på att gå på hans student utan att tveka, tills igårnatt då jag låg i sängen och tänkte på om det verkligen var en sånn bra idé att gå på hans student. Jag menar, dyker jag upp där så kommer han ju tro att allt är frid och fröjd mellan oss och att jag har förlåtit honom för det som jag fick reda på angående hans KK.. och det är inte förlåtet. Jag försöker bara inte att bry mig om det längre men det betyder heller inte att han är förlåten för att han gick bakom min rygg.

Jag kom iallafall fram till ett beslut och jag har nu bestämt mig för att inte gå. Det känns jättejobbigt men det är nog det bästa för mig. Jag måste sluta tänka på alla andras bästa och vad dom skulle uppskatta - jag måste tänka på mig själv i första hand. Jag kom faktiskt nyss hem ifrån hans Mamma, jag var där och lämnade några nallar som jag hade satt sånnadär gulvita studentsnören runt och bad henne att hon skulle sätta dom runt hans hals på studenten och det skulle hon absolut göra, hans mama är så underbar och gillar mig så otroligt mycket, önskar att han kunde vara likadan!



Här e dom kära älsklingarna. Dessa nallar har en liten historia bakom sig, under tiden jag och han var tillsammans så köpte jag dessa nallar till honom en efter en. Jag hängde upp dom lite överallt i hans rum och sa till honom att "Dom här nallarna dom är som övervakningskameror, dom kommer alltid ha koll på dig & ser allt du gör, och meddelar allt till mig, så våga inte ta hit någon annan tjej" Och jag minns alltid hur han brast ut i skratt och sa att jag va knäpp, gullig men knäpp! En dag när vi hade ett otroligt stort gräl så fick jag ett så stort utbrott att jag tog alla våra kära nallar (som vi kallade våra barn) och kastade ut dom genom fönstret, jag skrek att det var slut och sen gick jag hem. Han vart helt förtvivlad men inte över att jag sa att det var slut - Utan främst för att jag kastade ut nallarna. Så på vägen hem så gick jag omkring i vinterkylan och letade efter nallarna bland snön, tillslut tog jag hem dom alla och satte dom på tork vid elementet och sen dess har dom bott här hemma hos mig. Han vet inte om att jag plockade upp dom igen utan han tror ju att dom försvann ute i kylan, så nu kommer han verkligen bli överaskad när han får dom runt sin hals på fredag, tror ni inte det?

Det hoppas jag verkligen! Jag hoppas att han ska börja gråta, ringa upp mig & säga att han älskar mig, Men nej, det lär ju aldrig ske för på hans student kommer han väl antagligen supa sig så full att han dagen efter vaknar upp med någon random brud bredvid sig i sängen...Tragiskt.